fredag 25 december 2009

God Jul alla läsare

Det var inte lätt att somna in igår kväll för en liten dam som vaknade upp som åttaåring imorse. Johanna vaknade med sängen full med försändelser som efter lång seg resa och tröga tullgubbar lyckades komma fram i tid. Hon firades med påhälsande vänner och vi tömde lagret på matjesill och färsk potatis (som är riktigt bra här) och OP förstås, klassiskt barnkalas i Thailand... Lite grillade kycklingklubbor och chokladtårta fanns också på menyn. Senare begav vi oss till Kamala beach inväntade solnedgången och mörkret innan julmaten togs in, vi och 20 talet andra hade lejt en Thailändsk familj som normalt har lunch restaurang på stranden att hålla öppet på kvällen. De var nudlar, räkor i röd curry, revben, fried rice, och massa frukt. En och en annan Singha också. Barnen lekte till midnatt på en mörk fackelupplyst strand och Johanna hade slutligen lättare att somna denna kväll än kvällen innan... God Jul allihopa. Saknar svenska julstämningen men njuter av enkelheten som Thailand bjuder på.

























onsdag 23 december 2009

Kuala Lumpur

Tillbaka på sköna Phuket ön efter svettiga dagar i Kuala Lumpur. Solens heta strålar fick luften att darra, havsbrisen många mil bort och stadens uppvärmande avgaser gjorde svala köpcentrum till ljuva oaser och vattenhål. Johanna och Ellinor orkade inte ens leka i parkens fantastiska lekpark med mängder av färgglada klätterställningar, och det säger en hel del. Vi konkade ändå runt på de två små och försökte roa oss med monorail och tunnelbana. Första köpcentrumet vi fann, hade ett halvt Liseberg på 7de våningen, det beskiver ganska bra storleken på Time Square som köpcentrumet heter. Dock insåg vi snart att tivoli inomhus utan ljudabsorbenter är ingen bra idé, framförallt inte när det är jullov för alla Malaysiska barn. Vi satte oss på en bänk med en flaska vatten då vi tungt insett att Kuala Lumpurs befolkning är mycket muslimsk och en öl kunde vi glömma. Johanna och Ellinor släpptes lösa efter en lång dag med flygförseningar och mödrar som glömt ge dem mat, men väl utfodrade så hade dom dunderkul på Time square. Morgonen efter var det dags för ambassaden som gick över förväntan smidigt, så när på att vi inte trodde våra Malaysiska pengar räckte till Visa fee’n. Mitt i kön gav jag mig ut joggande i stan på jakt på bankomat. Två bankometer stängda, ett hotell som vägra växla till icke boende kunder, en 7-11 som vägra ta emot dollar mot Malaysiska pengar fast dom fick dubbelt upp, till slut hittade jag ett växlingskontor, stängt. SKIT! Klockan gick och jag fick jogga tillbaka till ambassaden innan det var vår tur. Väl tillbaka, blöt av svett och aningen uppgiven lyckades stor-Johanna växla med andra i kön, och väl framme i luckan var det från och med nu gratis. Pust. Men vi fick våra visa och det kändes toppen.
Peter har här ”hemma” pysslat som västa hemmafrun, och jag är inte ironisk vill jag tillägga. Han har köpt gran och krans på dörren. Handlat julklapp och födelsedagspresent till vår lilla tös som just nu inte kan bärga sig inför morgondagens stora dag…