Khao Lak

Två timmar norrut på fastlandet ligger lugna och rogivande Khao Lak. Vykortsvackert med palmer och ryssfritt tillskillnad från de större anläggningarna på Phuket. Dock många tyskar som fortfarande är bikinibadbyxan mest hängivna användare, inte vykortvackert men så länge man håller huvudet över barkanten behöver man inte låtsas om det och tycka omgivningen är oklanderlig. Och som många andra, har vi av John Cleese lärt oss att inte nämna the war. Vi stannande två nätter, som ännu en semester i semestern för att ytterligare äta upp oss ett snäpp. I torsdags var det sunset Yoga on the beach, vilken en nybliven Yoga fantast som jag ogärna missar. Ända dilemmat var att happy Hour i baren var exat samma timma men Peter lovade att hålla ställningarna och som ni alla vet kompletterar vi varandra. Yogan var toppen förutom ett par abrupta avbrytande som när jag i en koncentrad ”warrier-position” mitt framför mig ser en undrande, mindre nätt bikinibyx-användare (80tals mönster i mint & svart) och svart läderbananväska fastklibbad på en övervarm (typ svettig) mage. Eller en stund senare när jag sitter med huvudet ut mot havet och dess solnedgång i en blundande och mediterande ställning med andningen som huvudmoment. Med djup inandning fylldes de vidgade näsborrarna med välkänd elefantdoft, öppnande ögonen och ett par meter framför stod en tre meter hög utklädd elefant, med ett brudpar vinkande á la drottning Silvia. Lite charmigare. Annars är här långa öde stränder och den som tycker Thailand är överexploaterat har inte varit i Khao Lak!
Johanna som badat oavbrutet i två och en halv månad känner en viss mättnad satt fastklistrad i sin mattebok som synes på bilden. Men rida elefantbebisar har hon inte fått nog av...

Peter är dock inte färdigbadad.

Parkering á la Patong

Jag nämner inga namn men det är vår bil som här står parkerad, jag stod utanför bilen då den senare backades ut och lyssnade till det nätt skrapande ljudet.

Varning djur

Hundar varndrar över allt på vägarna, men är ganska snabba och vana att hinna undan. Kossorna står dock still och idisslar utan stress, men varningsskyltar är uppskattat av oss bilister, framförallt gällande elefanter som annars är dom som lydigast och smidigast håller sig på väggrenen med bestämda steg.

Idag åker vi till KhaoLak ett par dar, kungen fyllde ju år i lördags därför är skolan stängd och Johanna har ledigt torsdag-fredag.

Ingen arbetslöshet

Här råder ingen arbetslöshet så länge man har ideér. Har du en tvättmaskin rulla ut den på gatan och sätt upp en skylt. Har du ingen bensinmack, häll upp bensinen i glasflaskor och sälj. Allra helst gör lite av varje. Vi fotade idag en favorit, han säljer meloner, annanas, bananer, "spottless laudery", samt hallonsaftlikande flaskor med bensin.

En variant om man är rädd för sopptorka när man är ute med moppen är att ta 1,5 liter extra bensin i en nyuppdrucken fanta petflaska och lägga i korgen fram på moppen. Detta beskådade vi idag när föraren även passade på att ta ett bloss. Då sa vi "in i bilen och kör!".

Här lämnar vi tvätt, smidigt placerat vid stora vägen, dumpa av och hämta dan efter struket och klart med en doft av blossom-orikidé och lite tuch av avgaser. Helt Ok för 8 kr kilot.

Andra advent har passerade med stor triathlon tävling i vårat området. Hundratals muskelknippen simmade nån kilometer rakt ut i havet, tillbaka och upp på stranden och snabbt i lagunen för ytterligare en halv kilometers simning innan de fick komma upp för att soltorka sig på cykeln på väg norrut mot flygplatsen. Drygt 5 mil senare kom de tillbaka, (och då kan jag ju tillägga med tanke på deras smala hjul och höga hastigheter att här är många spännande gropar i asfalten) Sen var det bara 12 kilometer kvar att springa lagom till att solen stod högt upp på en molnfri himmel, ca 35 grader. Imponerande. Vi lånade cyklar för att kunna ta oss en titt, eftersom all biltrafik var avstängd. Här i Thailand har man normalt inte cykel för motion utan för att kunna transportera sig, vilket innebär att desto fler personer som kan sitta på en cykel desto bättre med andra ord ingen pakethållare utan en extra sadel och pinnar att sätta fötterna på för passageraren. Passar vår Johanna perfekt.
Söndagskvällen var mammornas! Mat & öl på stammstället Ponds och vidare till närmsta bambu-bar..., mer tänker jag inte berätta.