Peter skjutsar just nu Johanna & Ellinor till flygplatsen och det känns sorgligt och tomt. Utan Johanna hade vi inte lärt känna en bråkdel av alla vi träffat, vi har haft himla kul ihop och nu undrar nästan till och med Peter vad vi ska göra kommande veckor. Alla har åkt känns det som. Det börjar dock många nya på skolan hela tiden men man har inte samma entusiasm längre att presentera sig på morgonsamlingarna som vi hade i oktober då ett halvår kändes som om man skulle vara bofast länge. Vi har bara drygt fyra veckor kvar och besök nästan två av dem. Sen ska vi hem till vitsippor och krokus, och potatisen ska ner i marken.

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar